Jag satt pĂ„ tĂ„get pĂ„ vĂ€g till huvudstaden, jag kunde inte förstĂ„ att jag blev vald det fanns bara en lapp med mitt namn Ă€ndĂ„ blev det jag och jag mĂ„dde skit för det. Jag gick in i rummet och gömde mig under tĂ€cket för att grĂ„ta, jag ville vara ifredâŠ.
"Varför mig? Varför tvingar dom in barn till att mörda andra barn?" TÀnkte Amelia.
Jag hörde nĂ„gra komma nĂ€ra och skyndade mig att lĂ„sa dörren sen sprang jag tillbaka till sĂ€ngen igen. Jag hörde dom ropa efter mig, men jag orkade inte, orkade inte komma, jag ville vara ligga hĂ€r och grĂ„ta⊠för alltidâŠ
Amelia visste att det inte var lÄng tid kvar, hon visste att hon snart var dÀr sÄ hon försökte att lista ut en taktik.
"TÀnk att jag snart kommer komma till en stor arena dÀr jag kommer bli misshandlad av massa 17-18 Äringar." TÀnkte Spring
Amelia vÀcktes frÄn sina tankar av att hon mÀrkte att det hade stanat. Hon sa snabbt för sig sjÀlv vad hon hade tÀnkt "tro inte att du kommer överleva var alltid skeptisk, om du ser nÄgon spring eller göm dig, din Ànda shans till överlevnad Àr om du hÄller dig till att fly."
Amelia vÀcktes frÄn sina tankar av att hon mÀrkte att det hade stanat. Hon sa snabbt för sig sjÀlv vad hon hade tÀnkt "tro inte att du kommer överleva var alltid skeptisk, om du ser nÄgon spring eller göm dig, din Ànda shans till överlevnad Àr om du hÄller dig till att fly."
Nu hade jag inte hört nĂ„gon ropa pĂ„ evigheter, troligen hade dom gĂ„tt och lagt sig och jag gjorde det samma, jag kurrade ihop mig i sĂ€ngen och försökte somna men det gick inte, jag lĂ„g och tĂ€nkteâŠ
Nu hade jag inte hört nĂ„gon ropa pĂ„ evigheter, troligen hade dom gĂ„tt och lagt sig och jag gjorde det samma, jag kurrade ihop mig i sĂ€ngen och försökte somna men det gick inte, jag lĂ„g och tĂ€nkteâŠ
Det kom fram nÄgon till Amelia och sa: "helt Àrligt sÄ vet jag inte riktigt varför vi stannade men vi Àr inte riktigt framme Àn" "ok" svarade Amelia glad över att hon inte var framme Àn."
Jag lÄg och tÀnkte pÄ hur det var för dom i distrikt 1 och 2, jag menar⊠distrikt 1 var redan framme och distrikt 2 var snart ocksÄ framme, snart skulle det samma hÀnda mig.
Det dröjde inte lÄng tid innan dom stannade igen men den hÀr gÄngen sÄ var det inte för nÄgot litet fel nej nu var vi framme.
Tillslut lyckades jag somna, Ă€ven om jag inte sov nĂ„got vidare och mest drömde mardrömarâŠ
Jag gick motvilligt ut ur tÄget jag tittade runt och sÄg nÄgra frÄn distrikt 1 dom var förmodligen nÄgon stans mellan 17-18 men dom sÄg ut som om dom var typ 25 eller nÄgot. Jag ville tillbaka till tÄget och sova
Jag vaknade mitt pÄ natten av en mardröm, jag var nÀra att bli mördad av en tjej i min egen Älder, hon vÀrkade snÀll först men sen drog hon fram en pilbÄge och försökte skuta mig, dÄ vaknade jag. Nu gick det inte att somna om, men jag var för rÀdd för att gÄ upp, fort sprang jag och tÀnde en lampa sen sprang jag tillbaka till sÀngen igen.
Jag la mig ner för att sova en stund, jag drömde en dröm om en flicka i min Älder hon var snÀll men efter en stund sÄ övergav hon mig. Jag vaknade av att den andra frÄn mitt distrikt vÀkte mig.
Jag la mig ner för att sova en stund, jag drömde en dröm om en flicka i min Älder hon var snÀll men efter en stund sÄ övergav hon mig. Jag vaknade av att den andra frÄn mitt distrikt vÀkte mig.
Tiden gick och det blev bara nÀrmare och nÀrmare morgon, snart skulle dom andra vakna men just nu satt jag bara dÀr, jag stirrade Ät alla hÄll redo för att försvara mig ifall nÄgon hoppade in.
Jag reste mig snabbt up men jag hade fortfarande drömmen kvar i huvudet "vad vill du?" "Jag bara undrade om du var rÀdd" svarade han. Det Ànda jag kunde svara var: "sÄ klart jag Àr rÀdd" han nickade kort till svars innan han gick ivÀg.
Jag bestÀmmer mig för att gÄ upp och drar pÄ mig klÀderna för att sedan hÀmta en hund bok jag hade tagit med mig hem ifrÄn, sedan satt jag mig pÄ en liten fÄtölj och började lÀsa för att fÄ nÄgot annat att tÀnka pÄ.
Jag försökte somna om men det var nÀstan omöjligt jag försökte sÀga Ät mig sjÀlv att det hÀr kanske blir sista gÄngen jag fÄr sova men den tanken gjorde mig bara deprimerad.
Jag försökte somna om men det var nÀstan omöjligt jag försökte sÀga Ät mig sjÀlv att det hÀr kanske blir sista gÄngen jag fÄr sova men den tanken gjorde mig bara deprimerad.
Boken var bra, den handlade om en hund som hade tappat bort sin familj men försökte hitta tillbaka, kanske skulle han lyckas.
Tillslut lyckades jag somna men det var en ganska tun sömn.
Tillslut lyckades jag somna men det var en ganska tun sömn.
Tillslut lyckades jag somna men det var en ganska tun sömn.
Tillslut lyckades jag somna men det var en ganska tun sömn.
Tillslut lyckades jag somna men det var en ganska tun sömn.
Snart hörde jag nÄgra vakna men jag brydde mig inte utan fortsatte bara lÀsa.
Nu vaknade jag (igen) det var morgon jag gick up ur min sÀng jag hade fortfarande den dÀr flickan i huvudet.
Nu vaknade jag (igen) det var morgon jag gick up ur min sÀng jag hade fortfarande den dÀr flickan i huvudet.
Tillslut bestÀmde jag mig för att gÄ ut frÄn rummet och sÄg dÄ killen frÄn mitt distrikt sitta och snacka med vÄran trÀnare en ung kvinna, som faktiskt sÄg kanska trevlig ut, undrar hur hon kunde vunnit hungerspelen?
Jag gick ivÀg till min trÀnare för att frÄga om nÄgra tips hon sa: "det viktigaste Àr att inte vissa dig rÀdd det Àr vÀldigt sÀllan nÄgon lÄter andra gÄ för att dom tycker synd om dom. Kom Àven ihÄg att om det blir för kausigt sÄ sök upp din distrikt-kamrat" jag nickade som svar.
"Spring kom och sÀtt dig hÀr vid oss du mÄste vara hungrig" hörde jag henne sÀga, jag sÄg mÀngder av mat men tog bara ett bröd det pÄminde mest om mitt egna distrikt.
"Amelia förresten snart har alla distrikt kommit gÄ och Àt nÄgot" jag tittade rÀdd pÄ henne jag tror hon sÄg det för hon sa: "jag var ocksÄ rÀdd men det gick hur bra som helst." Det hon sa var faktiskt ganska lugnande sÄ jag gick helt enkelt ivÀg för att Àta.
"Amelia förresten snart har alla distrikt kommit gÄ och Àt nÄgot" jag tittade rÀdd pÄ henne jag tror hon sÄg det för hon sa: "jag var ocksÄ rÀdd men det gick hur bra som helst." Det hon sa var faktiskt ganska lugnande sÄ jag gick helt enkelt ivÀg för att Àta.
"Du heter fall va?" sa jag och tittade pÄ min distrikt partner.
Noah perspektiv: Noah sprang fram till Adam och frÄgade: "varför tog vi inte Amelias plats hon kommer att dö!" "Jag vet inte varför vi inte tog hennes plats men nu Àr alt vi kan gjöra att heja och hoppas."
"Japp, jag heter fall" hörde jag honom sÀga. Snart vÀnda han sig om till vÄr trÀnare som tydligen hette Summer och sa att vi kanske borde sÀtta igÄng och prata taktik. SjÀlv var jag inte alls sÀrskilt sugen pÄ det och suckade bara dovt, samtidigt sköljdes en mÀngd kÀnslor över mig frÀmst stress Ängest och sorg.
Jag satt och pratade med den andra frÄn mitt distrikt han var tydligen 16 Är gammal det kÀndes bra att han var blan dom Àldre.
Jag satt och pratade med den andra frÄn mitt distrikt han var tydligen 16 Är gammal det kÀndes bra att han var blan dom Àldre.
Jag satt bara och lyssnade medan dom pratade, tack och lov blev jag inte tvingad att vara med i samtalet.
NÀr jag hade Àtit upp sÄ gick jag för att lÀsa en bok
Nu stannade tĂ„get till och jag blev tvungen att gĂ„ urâŠ
Min trÀnare kom in till mig och sa: "distrikt 9 kom precis spelen kommer börja imorgon."
Jag menar om ca 1 vecka)(
Jag leddes till höghuset dÀr jag skulle bo, vÄning 9 för att jag tillhörde distrikt 9, jag Äkte upp i en inorm glas hiss, (fast jag hatar att Äka hiss men blev tvingad) jag och min distrikt partner hade en hel vÄning för oss sjÀlva.
Jag kÀnde mig trött nÀstan varje dag och det faktum att spelen snart började skrÀmde mig vÀldigt mycket.
Jag sprang in i mitt rum, det var enormt och allt sÄg sÄ prydligt ut, Àven om jag snart skulle dö kunde jag inte lÄta bli att bli glad över det finna rummet.
Jag gick ivÀg till den andra frÄn mitt distrikt och vi började prata taktik.
Jag gick ivÀg till den andra frÄn mitt distrikt och vi började prata taktik.
En liten tjej frÄn huvudstaden gick in till mitt rum och sa att jag skulle möta min trÀnare i matsalen om 30 min, jag nickade. "Tack!" Sa jag och tittade pÄ henne.
Jag Äker upp till distrikt 9 för att jag hört att den ena ska vara i min Älder och jag undrar om det kan vara hon frÄn mina drömmar.
Jag satt i en bomuls soffa i mitt rum oh tĂ€nkte tillbaka pĂ„ distrikt 9, det var ju dĂ€r jag hörde hemma, inte hĂ€râŠ
Jag var nu pÄ vÄning 9 jag gick bort till dörren och knackade.
Jag öppnade dörren men stÀngde den lika fort, dÀr var hon, tjejen som mördade mig i min dröm hon ville sÀkert mörda mig.
Knackade igen samtidigt som jag skreck: "Ăr det du som kommer aliera dig med mig för att sedan bara dra?!?"
Jag svarade inte pÄ hennes frÄga utan sprang bara ivÀg och satt mig pÄ fotöljen, jag var förföljd.
Jag förstod att hon inte tÀnkte öppna dörren sÄ jag satte mig ner mot dörren och sa: "Jag bara undrar. Jag förstÄr att du Àr rÀdd men jag Àr bara 13 Är gammal och jag vÄgar inte skadda folk. SnÀlla jag Àr bara..r..rÀdd för att bli övergiven"
"Jag litar inte pĂ„ digâŠ" sa jag utan att öppna dörren.
"Det behöver du inte jag förstÄr din rÀdsla men vi kan vÀl Ätminstone prata sÄ" Hon pratade vÀldigt lungt.
Jag gjorde allt i min vĂ€g för att inte höra och slippa tĂ€nka pĂ„ henne och fortsatte att lĂ€sa i boken. "Allt var lugnt⊠du Ă€r hemma⊠allt Ă€r lugnt⊠du Ă€r hemmaâŠ". sa jag tyst för mig sjĂ€lv.
Jag gav upp jag Äkte ner till min vÄning igen och sen satte jag mig pÄ fotöljen och tÀnkte.
Jag gick tyst ut frÄn dörren nÀr jag hörde att hon hade gÄtt och började gÄ bort mot dom andra frÄn mitt distrikt, dom undrade sÀkert vart jag var.
Starta ny diskussion
